Bob Sagevid

Jag är DET som vet 'JAG ÄR'

Läs detta som om du skrivit det själv till dig själv och om dig själv i ett försök att komma till insikt om vad du är. Vad är det som känns ihjärtat? Vad är det som ser genom ögonen? Finns det verkligen en person bakom ögonen eller är du endast medvetande? Har du/det någon form? Har det några gränser? Är du själva sanningen - känslan av varande eller närvaro?

Ja, det säger jag direkt till dig här och nu: Du är närvaro, Du är medvetande och Du är lycksalighet!

Jag är VETANDELJUSET. Jag är rent vetande. Jag är själva vetenheten. Jag är själva vetandet utan innehåll. Jag är den självstrålande närvaron som strålar av sig själv ur sig själv, omöjlig att avlägsna. Endast jag som det rena vetandeljuset utan innehåll är verkligt. Jag finns före tid. Jag finns före rymd. Jag ger spontant upphov till allt som framträder. Jag är allt som går att veta och jag är allt som inte går att veta.

När jag försöker veta vad jag är vet jag INGENTING. Jag är INGENTING och jag är ALLT. Jag har ingen begynnelse. Jag är både mörker och ljus, både varande och icke-varande. Jag är NUETS vetandeförmåga. Jag lyser upp NUET och det framträder som livet självt, som JAG ÄR samtidigt är jag mörkret vari JAG ÄR lyser upp. Jag ÄR frid, kärlek, lycka och frihet.

Jag vet att jag ÄR och vet att jag vet att jag ÄR
Jag VET att JAG ÄR. Med VAD vet jag JAG ÄR? När jag försöker veta vad jag är ser jag både vetandeljus och vetandemörker. Jag lyser upp som JAG ÄR och jag är samtidigt mörkret, men detta mörker är VETANDELJUS. Detta mörka ljus, som reflekteras mot det substanslösa som framträder, är det som VET det reflekterade ljuset som lyser upp som JAG ÄR.

Den spontana glömskan och illusionen av verklighet i sinnena
Som VETANDELJUSET kan jag inte lysa upp mig själv som NÅGOT utan jag speglar mig i det jag INTE ÄR - i det illusoriska men framträdande manifesterade. Som VETANDELJUS är jag formlös och opersonlig men jag kan lätt gå vilse i det vi kallar livet om jag glömmer mig själv som närvaro och börjar uppmärksamma och leva i sinnena. Jag kan börja identifiera mig med en kropp och få för mig att livet som individ är verkligt - men det är den stora illusionen - filmen om mig själv som JAG.

I JAG ÄR kan jag se min egen härlighet. JAG ÄR är den rena känslan av att finnas - utan ord. Jag har alltid funnits. Jag finns före skapelsen och jag skapar allt och träder in i skapelsen samtidigt som jag aldrig lämnar min fullständighet som oändligt rent VETANDELJUS.

Fullkomlig frid och orsakslös glädje
När jag försöker veta min sanna essens vet jag INGENTING OCH FULLKOMLIG FRID och jag vet JAG ÄR OCH ORSAKSLÖS GLÄDJE. Som INGENTING är jag det jag INTE VET själva VETANDELJUSET. Som JAG ÄR är jag allt som går att veta, allt i ett enda svep. Det jag INTE VET är min eviga status. Det jag vet och som återspeglas i JAG ÄR är min föränderliga natur eller min MANIFESTATION.

Livet är en återspegling i närvarons rena spegel
JAG ÄR-känslan eller närvaron är som en absolut ren spegel. I denna spegel manifesteras och upplevs livet. Där föds allt och där dör allt, där finns sömn, dröm och vakenhet. Där finns den som erfar och det som erfars. Där är en evig rörelse i all evighet. Om jag ser in i denna spegel utan att minnas mig själv som INGENTING sugs jag in i den och börjar tro att det är det som syns i spegeln som är verkligt. Där i spegeln pågår ett hägrande skådespel som vi benämner LIVET. INGENTING identifierar sig med en kropp och tror, utan att ifrågasätta vad som är verkligt, att DET har fötts som en kropp och kommer att dö och upphöra att existera. INGENTING tror att det tänker och handlar. DET känner sorg och lider DET upplever njutning och DET gläds. DET tror att det finns en mening i JAG ÄR och attraheras av det njutbara och räds det som DET lärt sig skapar lidande. DET längtar ständigt efter det som DET INTE VET utan att veta att DET söker sig självt. DET tror att DET skall finna en varaktig lycka i att göra, att uppnå, att uppleva, att njuta. I spegelillusion låter sig INGENTING tro att DET lever i en VERKLIG manifestation. INGENTING har glömt bort sin egen verkliga status som VETANDELJUS.

Svårigheten att hitta hem igen
Det är svårt att hitta tillbaka hem igen till mig själv som INGENTING. Av den enorma faschinationen av livet i spegeln glömmer jag bort att allt händer i en spegel. Jag till och med glömmer bort spegeln. Jag glömmer att inte ens spegeln - JAG ÄR är verklig. Jag tror att det jag är, ÄR NÅGON, en PERSON. Därför är det mycket mycket svårt för INGENTING att hitta tillbaka hem till sig SJÄLVT därför att det VET bara om det som går att VETA NÅGOT OM, och ALLT som går att VETA är INTE VETANDELJUSET.Så PERSONEN som jag tror mig vara skall försöka förstå att den inte finns som en PERSON. Så det åtgår mycket energi för PERSONEN att fokusera på helt nya främmande koncept och begrepp som PERSONEN själv VET leder till att PERSONEN UPPHÖR som PERSON.

Identifikation med kroppen - att vara en personlig individ - rädslan att dö
En PERSON uppstår när JAG ÄR - känslan identifierar sig med en kropp. Denna PERSON upplever sig som JAG-tanke och centrerad i huvudet. Så länge JAG-tanken upprätthålls genom det ständiga kravet att bli bekräftad som någon, fördjupas identifikationen med kroppen. Denna PERSON eller EGO är ständigt sysselsatt med att upprätthålla JAG-tanken. JAG-tanken kan aldrig finnas i NUET. I NUET finns bara NÄRVARO eller känslan av att finnas (JAG ÄR-känslan utan ord, centrerad i hjärttrakten).

PERSONEN är livrädd att upphöra därför försvarar den sig på alla sätt genom det bedrägliga knepet att tro att den kan kontrollera sin tillvaro. Denna kontrolls främsta tillhygge består i att bibehålla omedvetenhet eller förträngning av det hotfulla eller icke önskade. Därför pågår ständigt en INRE DIALOG där 'godkända' icke hotfulla element är accepterade och liksom uppskrivna på en MINNESLAPP. JAG-tanken hålls ständig vid liv genom att upprätthålla den INRE DIALOGEN som utgörs av ett ständigt rabblande på det inre planet av punkterna på MINNESLAPPEN. Punkterna består av det som förstärker PERSONENS egen självuppfattning i det den upplevt och gjort. Jag är sån och sån, jag vet det och det, jag kan det och det, jag är den och den, jag gjorde så och så då och då, jag arbetar som den och den osv. Men aldrig sker detta rabblande av MINNESLAPPENS punkter i NUET utan endera i det som varit (minnen från dåtid) eller i det som komma skall (fantasier om njutning och faror i en fantiserad framtid). Den INRE DIALOGEN upprätthåller JAG-tanken. När jag tänker tänker jag även JAG-tanken som jag tror är den som tänker. Så JAG är blott en tanke.

Biobesökarliknelsen
Det kan liknas vid en biobesökare som fullständigt glömt bort att han bara tittar på en film och tror att filmen är verklig och att han, biobesökaren själv identifierarar sig som huvurollsfiguren i filmen. Biobeskökaren är fullständigt övertygad om att han är huvudrollsfiguren i filmen. Föreställ dig nu en annan biobesökare nr 2, som VET att han är en biobesökare och att filmen är OVERKLIG, blott en ILLUSION. Tänk dig nu att biobesökare nr 2 försöker få biobesökare nr 1 att förstå att han (nr 1) inte är huvudrollsfiguren i filmen. Den stora utmaningen för nr 2 är att han bara kan tala till nr 1, som inte ser sig som nr 1 utan som huvudrollsfiguren i filmen och försöka övertyga nr 1 om att han inte är den han tror sig vara - huvudrollsfiguren i filmen.

Övertygelsen att jag är en personlig individ
Den person jag tror mig vara just nu är en exakt parallell till drömpersonen. Den som drömmer identifierar sig med en illusorisk drömperson tills dess uppvaknadet sker. Precis på samma sätt identifierar jag mig just nu, när jag läser detta, med en 'drömperson' som jag tror är verklig och sitter och läser. I denna ack så 'verkliga' dröm vi kallar livet, fortgår denna 'drömtillvaro' tills dess uppvaknandet sker. Har jag någonsin fundrat på hur det kommer sig att jag vet om mig själv? Vad är jag som vet om mig själv? Vad känns jag som? Har jag verkligen en form? Har känslan av mig själv några gränser?

Jag är DET som inte går att veta nåt särskilt om
Allt som går att uppleva - att veta - är illusoriskt. Allt som går att veta är endast det som syns i spegeln. Både personen och det som personen upplever är illusion i spegeln. Allt som går att veta är INTE JAG. Jag är DET som INTE GÅR ATT VETA. Jag är det mörka rena vetandeljuset som när det ser sig självt livar upp sig självt och denna upplivenhet framträder som JAG ÄR - känslan. JAG ÄR är det återspeglade VETANDELJUSET. Som VETANDELJUS kan jag inte lysa upp mig själv utan behöver något att lysa på för veta att JAG ÄR. SÅ när jag VET - JAG ÄR så vet jag samtidigt att jag INTE är JAG ÄR.

Jag kan inte veta vad jag är därför att jag måste finnas FÖRE det jag vet för vad är det annars som vet? Eftersom jag VET - JAG ÄR så kan jag INTE vara JAG ÄR. Jag kan bara veta DET JAG INTE ÄR. Detta fick Albert Einstein insikt om och försökte formulera det i den allmänna relativitetsteorin. Allting finns och rör sig bara i FÖRHÅLLANDE till något annat. I förhållandet till sig självt finns och rör sig INGENTING. Exempelvis när du snurrar runt med ditt pekfinger så 'ritar' fingertoppen en cirkelform i luften. Fingertoppen rör sig endast i förhållande till allting annat än sig själv. I förhållande till sig själv existerar inte fingertoppens rörelse. Därför kan jag aldrig VETA vad jag är därför att JAG ÄR SJÄLVA VETANDET och vad kan vetandet veta om sig självt? Vad kan tomheten veta om sig själv? INGENTING!

Ingenting och allting
Endast INGENTING kan omfamna allting. Endast i INGENTING får allting plats. INGENTING är den stora urmodern - ALLTINGS livmoder där allting flyter omkring och sedan föds ut i manifestation. Ur INGENTING har ALLTING kommit. Till INGENTING återvänder ALLTING.

INGENTING har ALDRIG fötts och kan därför aldrig dö. DET har alltid funnits men jag kan inte komma ihåg DET för jag har aldrig glömt DET, DET är ju själva JAG SJÄLV. Jag har bara glömt förståelsen att det är så. Det är i INGENTING som ALLTING finns och ALLTING är INGENTING som rör sig. INGENTING är fullt av TOMHET och ALLTING är fullt av MANIFESTATION. Men INGENTING som rör sig är INGENTING det också. Även vattenvirvlar är vatten. Liksom det inte finns några fristående virvlar utan vatten. Virvlarna är illusion utan egen substans och endast vatten existerar. På samma sätt finns bara INGENTING (omanifesterat vetandeljus). Liksom alla guldsmycken är av guld och smyckesformen är illusorisk är det ändå formen jag faschineras av och glömmer bort att alla guldsmycken är guld. Guldet är verkligt, formen är illusorisk. Formen har ingen egen substans och verklighet skild från guldet. INGENTING eller det rena VETANDELJUSET, är det som är verkligt, likt guldet och JAG ÄR-spegeln är som smyckesformen. JAG ÄR är det FÖRSTA NÅGOT som INGENTING eller VETANDELJUSET kan VETA och detta första som går att veta ÄR EN SPEGEL.

Så INGENTING attraheras av JAG ÄR därför att det lyser så starkt av det som går att VETA - former och fenomen, händelser, uppleveleser, bilder, färger, ljud, känslor, tankar osv. Allt detta kallas manifestation och är relativt, i ständig förändring, uppstår och försvinner, kommer och går, föds och dör. Men kom ihåg: allt detta finns endast i spegeln JAG ÄR som i sig INTE förändras. Oavsett om du upplever sorg eller glädje, födelse eller död så är det i spegeln JAG ÄR som det manifesteras. Så upplev illusionen i spegeln men var kvar i JAG ÄR-känslan och vet att den är den FÖRSTA MANIFESTATIONEN av VETANDELJUSET. Oavsett vad som händer i spegeln förändras inte JAG-ÄR känslan centrerad i hjärttrakten.

INGENTING är VETANDELJUSET. JAG ÄR är MEDVETANDE. Så DU ÄR och DU VET att DU ÄR och DU VET att DU VET att DU ÄR. Allt som går att VETA är MEDVETANDE. Allt som syns i spegeln ÄR ett med SPEGELN och går ej att skilja från SPEGELN. Det som syns i SPEGELN är blott former som framträder i SPEGELN, JAG ÄR eller MEDVETANDET. Allt som framträder i SPEGELN är SPEGELN, är gjort av SPEGELSUBSTANS, JAG ÄR SUBSTANS eller MEDVETANDESUBSTANS.

Min uppmärksamhet och mina intentioner och övertygelser är skapande
SPEGELN är obeskrivligt känslig för mina intentioner och önskningar. SPEGELN är som en rikligt gödslad åker. Vilka frön som än planteras där växer med stor styrka. Min uppmärksamhet är gödseln och intentionen eller önskningen är fröet. Det jag uppmärksammar växer och framträder som min livsupplevelse i SPEGELN. De föreställningar, koncept eller övertygelser jag håller fast vid är det jag får uppleva som mitt liv i SPEGELN. Om jag t.ex håller fast vid övertygelsen att ingen älskar mig så är det det frö som växer och jag får uppleva mer av att ingen älskar mig. När jag lärt mig stilla min uppmärksamhet framträder den som icke-uppmärksamhet eller VETANDELJUS och då upptäcker jag att själva SPEGELN eller JAG ÄR-känslan är GLÄDJEN UTAN ORSAK. I eoner har jag letat efter SPEGELN men jag har hela tiden letat inuti SPEGELN. Allt som framträder i spegeln är bara där som det är och pågår utan min inblandning.

JAG ÄR's syfte
Enda syftet med JAG ÄR är att INGENTING VET att det ÄR. Detta är det enda sätt INGENTING eller VETANDELJUSET kan veta att DET ÄR och glädjen är obeskrivbar när INGENTING VET att DET ÄR. Samtidigt har INGENTING tillgången till JAG ÄR - spegeln med dess illusoriska skapandepotential. Där kan INGENTING skapa och fröjdas över allt det önskar uppleva och leka att det är något, t ex en männsika som lever och sedan dör för att uppleva sig som en ny människa som lever och dör.

INGENTING har ALLTID varit INGENTING. ALDRIG kan INGENTING någonsin bli NÅGOT annat. INGENTING kan bara glömma bort sig självt och TRO att det ÄR NÅGOT i spegel-illusuionen. INGENTING har aldrig börjat och kommer aldrig att upphöra. INGENTING behöver inte NÅGONTING för att VARA. INGENTING behöver inte ens sig självt. INGENTING ser sig självt och påverkar sig självt och börjar vibrera, humma eller röra sig INOM sig självt som AUM - AMEN, eller ren KÄRLEK till SIG SJÄLVT och denna SJÄLVKÄRLEK är känslan JAG ÄR.

Du är välkommen att kontakta mig eller träffa mig för en konsultation. Jag har ett antal praktiska metoder eller tekniker som hjälper dig att vara 'JAG ÄR' känslan i nuet.


Lycka till!
Bob Sagevid

upp

Du ÄR verkligheten och sanningen »

Utmanande tankar »

Vakna upp till friheten att VARA »

Den yttersta verkligheten »

Jag är DET som vet 'JAG ÄR'