Main menu:
Bob Sagevid
Utmanande tankar
Texter > Bobs texter
Utmanande tankar
Nedan finner du några utmanande tankegångar som kan ge dig intuitiv förståelse för vem/vad du är. Mycket av det som är skrivet här är baserat på insiktsfulla citat av bl a Nisargadatta Maharaj, Ramana Maharishi, Eckhart Tolle, Nukunu, Vasishtha (Yoga Vasishtha) Gud via Neale Donald Walsch (Samtal med Gud) m fl.
Definitionerna, liknelserna, uttrycken och orden är inte sanningen men de pekar mot den. Orden kan hjälpa dig till aha-upplevelsen av dig själv som själva den medvetna närvaron i nuet. - alltid vaken, tyst och stilla.
Uppvaknande och upplysning
Uppvaknande kan sägas utgöra insikten om att du är den medvetna närvaron i nuet - tyst och stilla, skild från det som erfars. Du som närvaro är ständigt den samma och det som upplevs förändras, kommer och går. Du vaknar upp till sanningen att du bara ÄR och att tankar, känslor och sinnesintryck kommer och går. Man skulle kunna säga att det är ett skifte av referenspunkt från tänkande till tystnaden mellan tankarna - från att göra till att vara - från att vara den som gör till att vara den/det som bevittnar (bevittnandet). Jämför med när du vaknar upp ur en dröm. Först då vet du att allt som du upplevde av kärlek, hat, skräck och lidande i drömmen inte är verkligt trots att du upplevde det som verkligt i drömmen. Du är verklig och drömmen overklig.
Upplysning springer fram ur den medvetna kultiveringen av uppvaknandet. Dvs att man medvetet betonar den/det som erfar genom att favorisera den medvetna närvaron i nuet så ofta som möjligt för att stabilisera och 'permanenta' tillståndet av uppvaknande. Samtidigt låter man det upplevda (tankar, känslor, händelser och sinnesintryck) träda tillbaka i betydelse genom att bara observera det som det är utan förnekelse och motstånd - bara låta det vara vad det är utan att göra en 'story' av det. Man gör det som behöver göras när det behöver göras.
Detta innbär att man arbetar på två fronter. Man ökar övertygelsen, inför sig själv, om att man är den obegränsade formlösa närvaron i nuet och samtidigt ökar man övertygelsen om att det upplevda inte är lika verkligt eller mera som en dröm.
Studiet av upplysningslitteratur är en stor hjälp i kultiveringsfasen. Bl a Samtal med Gud bok 1-3, Vänskap med Gud m fl samt Yoga Vasishtha ( finns på svenska).
Verkligt och overkligt - en definition
Vi måste även göra en helt avgörande definition av vad vi menar med verkligt och overkligt.
Verkligt är DET som aldrig förändras, som ständigt är det samma. Det som är verkligt har aldrig fötts och kommer aldrig att dö. Det är själva tomheten, tystnaden dvs den oföränliga, odefinerbara bakgrunden för allt skeende. Det existerar före födelse, genom hela livet och efter döden. Det bara är som det är - oändligt och opersonlig.
Det är det som varseblir, den innersta kärnan i allt. Det är det som ser genom ögonen, hör genom öronen, känner lukter via näsan, smaker via tungan och beröring via huden. Det varseblir känslor utan att vara känskor. Det varseblir tankar utan att vara tankar.
Det kan inte ses som ett objekt utan du kan endast vara det. Jämför med den tomma rymden. Den kan inte veta något om sig själv därför att det inte finns något att veta om den. Den tomma rymden kan bara vara den tomma rymden - evig och oändlig.
Overkligt är det som förändras - som föds och dör, som kommer och går, som gror - växer och vissnar. Alla objekt, företeelser, känslor, tankar, ord är overkliga därför att dom blir till - finns en begränsad tid och försvinner sedan. Här kanske du inte vill hålla med för visst finns objekt! Stolen du sitter på, bilen du färdas med osv.
Ja visst finns dom men i vår definition är dom overkliga därför att dom är förgängliga även om dom är gjorda av sten. Det är bara en fråga om tid - hur länge dom varar.
En bra jämförelse är spegelbilden. När vi står framför spegeln så ser vi ju att spegelbilden finns men samtidigt vet vi att den är overklig. Det finns ju inte en kopia av oss i spegeln som är verklig, med en egen livsupplevelse.
Med overklig menas alltså inte att det inte syns eller hörs utan att den inte har en verklig självständig substans. Om vi t ex tar ett papper och analyserar det kemiskt och atomfysikt så består pappret av träfibrer som består molekyler som består av atomer som består av protoner, neutroner och elektroner. Dessa består i sin tur enligt kvantfysikerna av elementärpartiklar som i sin tur kan uppträda som materia eller krafter eller vågrörelse. Dessa har i sin tur sin grund i det enhetliga fältet eller vakuumtillståndet som inte inrymmer någon manifestation utan är ren tom rymd - ren potential före tid och rum.
Så ett papper ser bara ut att vara ett papper via våra kroppars sinnen. Det är också viktigt att beakta att vår kropp, som upplever pappret med sina sinnen i princip inte är annorlunda i sin materiuppbyggnad än vad pappret är - alltså, i det här sammanhanget overklig. Endast det overkliga ser det overkliga som verkligt. Det verkliga ser det overkliga som overkligt. Den overkliga drömmen upplevs verklig av drömmaren inuti drömmen men när drömmen upphör är drömmen overklig för den som vaknat upp från drömmen.
Vad vill du skall vara verkligt?
Det tycks finnas ett förhållande mellan subjekt och objekt som man inte så ofta tänker på. Om subjektet tittar på ett objekt så medvetandegörs objektet och upplevssom tydligt. Samtidigt är medvetenheten om subjektet överskuggad och otydlig. Detta leder till den ofta omedvetna föreställningen att det är den objektiva materiella världen där utesom är verklig därför att den erfars som tydlig.
Om vi istället medvetandegör subjektet genom att försöka erfara det/den som erfar så vänds uppmärksamheten bort från det yttre som därmed framträder otydligt samtidigt som det/den abstrakta som erfar framträder tydligt som medveten närvaro.
Så subjektet och objektet kan inte upplevas tydliga samtidigt. Deras inbördes relation tycks vara att överskugga varandra. Detta kan tolkas som att de inte kan vara verkliga samtidigt. Detta ger oss en möjlighet att kunna välja vad som är verkligt den som erfar eller det som erfars
Uppmärksamheten är nyckeln
Det nyss ovan nämda förhållandet mellan subjekt och objekt avslöjar nyckeln (eller fällan) för vår verklighetsuppfattning. Tydlighet uppstår vid fokuserad uppmärksamhet. Det som vi favoriserar (varseblir om och om igen) med vår uppmärksamhet ger vi beteckningen "verkligt". Så tydlighet lockar oss bort från det som är verkligt, dvs bort från oss själva som erfarare, till det som är overkligt men som erfars tydligt. Orsaken till detta ligger i att vi som erfarare är likt rymden - ren formlös ande som inte går att se som ett objekt. Den rena formlösa anden är ren vakenhet som bevittnar och varseblir därför varje liten rörelse eller manifestation tydligt. Detta resulterar i fokuserad uppmärksamhet bort från sig självt, mot det förnimbara. Det händer spontant.
Subjektet framträder tydligt vid icke fokuserad uppmärksamhet på objekt. Icke-fokus innebär att se ut i tomheten. Uppmärksamheten övergår i icke-uppmärksamhet, icke-fokus, icke-vetande. Uppmärksamheten sprids ut överallt eller ingenstans och då framträder du som den tysta närvaron- tomheten - vittnet - rymdkänslan i nuet.
Uppmärksamhet - Varseblivning - Livsupplevelse
Du är den eviga tysta, stilla - fomlösa närvaron i nuet - det tysta vittnet till all livsupplevelse. Hur kommer detta i kontakt med en livsupplevelse? Jo, via uppmärksamheten. Uppmärksamheten gör oss medvetna - vi blir varse. Så all upplevelse är varsebliving.
När uppmärksamheten riktas bort från sig själv och fokuseras så varseblivs den objektiva världen, det egna praktiska livet. Detta sker under den vakna tiden på dygnet. Under djupsömn vilar uppmärksamheten i sig själv och varseblir bara sig själv som frid. Ingen händelsfull livsupplevelse varseblivs i detta tillstånd - detta är frihet.
Under drömmen är uppmärksamheten riktad in i drömmen som det omedvetna projicerar i sinnet under den s.k. REM-sömnen. Drömmen blir då den varseblivna händelsefulla livsupplevelsen. Drömmen upplevs som vakenhet och verklig av den drömfigur vi tror oss vara i drömmen och drömfiguren är omedveten om den som drömmer.
Tillstånden av vakenhet, dröm och sömn avbyter varandra under hela livet och vi upplever olika 'verkligheter' under varje tillstånd. Vart och ett överskuggar de andra två. Så vilket är verkligt? Ja det verkar som om verkligheten är där uppmärksamheten är. Uppmärksamheten 'ger liv' skapar 'verklighet'. Om uppmärksamheten vänds bort från sig själv existerar en händelsefull livsupplevelse vare sig denna visar sig i vaket tillstånd eller i drömmen.
När uppmärksamheten vänds 180º in i sig själv på ett vilsamt sätt, varseblivs den som varseblir - den tysta stilla närvaron - tomheten - du själv. Detta tillstånd är fyllt av frid och väldigt lika djupsömnstillståndet. Det är vanligt att kroppen t.o.m. börjar djupandas som under sömn i detta vakna tillstånd när uppmärksamheten vilar i sig själv. Detta tillstånd av frid under vakenhet är vad vi eftersträvar. I detta tillstånd är stillheten, friden, glädjen närvarande under dynamisk aktivitet. Det är ett tillstånd av frihet och tillfredställelse. Du känner dig helt nöjd.
Sömn, dröm och vakenhet kommer och går men du som närvaro är ständigt detsamma som erfarare av dessa tillstånd. Vad händer då man vaknar ur en dröm? Är detta liv i denna verklighet en dröm? Går det att vakna upp ur det som ur en dröm?
Kan det vara så att vad du betämmer dig för är verkligt blir verkligt?
Är du som medveten närvaro verklig eller är det världen (inklusive kroppen) som är verklig? Denna fråga avgör hur du kommer att förhålla dig till din livsupplevelse. Är du en förgänglig kropp som lever i en förgänglig värld eller är du en evig närvaro som upplever världen temporärt genom en temporär kropp? Det är du som tar beslutet och skapar utifrån detta beslut din livsupplevelse.
Yoga Vasishtha säger t ex: "Världen är så verklig som du föreställer dig den". Innebär detta att du på någon nivå inom dig själv upprepar en övertygelse om och om igen att det är 'världen där ute' (det materiella livet du lever och övriga universum) som är verkligt? Har du bestämt på någon nivå inom dig själv att detta är verkligt? Skulle du kunna byta ut denna övertygelse mot övertygelsen att 'världen där ute' inte är verkligare än spegelbilden av din egen kropp eller att den är en dröm som just nu pågår eller en film som just nu visas (på en 360º sfärisk filmduk - var finns entrén och exit till denna dröm eller biograf?)?
Skulle denna vetskap förändra ditt liv? Vad är det du verkligen söker i ditt liv? Skulle detta kunna uppnås om du ändrade din verklighetsuppfattning?
Den ultimata frågan - vem är jag?
Redan små barn ställer denna kanske viktigaste frågan i livet - vem är jag eller vart kommer jag ifrån? Är jag det som upplevs eller är jag det (den) som upplever? Är jag känslorna, tankarna, prestationerna eller är jag det (den) som upplever dessa? Är jag kroppen eller är jag medvetandet, eller båda? Går det att få svar på denna fråga? Går det att förstå svaret på denna fråga?
Hur kan vi ta för givet att vi vet något om någonting så länge som vi inte vet vem eller vad vi själva är? Självkännedomen tas ofta upp som en nyckelfråga i religioner och filosofier världen över. Om vi inte vet vem (vad) vi är, vem/vad är det då som vet det vi vet?
Vårt vanligaste sätt att försöka vara någon är att ha 'mitt livs historia', ordentligt uppdaterad och väl intränad, tillahands att berättas i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Genom att berätta denna historia så ofta vi kan (till och med för oss själva om ingen annan vill lyssna) så upprätthåller vi en illusorisk känsla av ett 'jag' skild från alla andra. 'Jag' gjorde så och så, då och då i den och den situationen..... Det var 'jag' som fixade till det så bra och han klantade till det rejält....osv. Känns det igen? Alla dom där historierna vi berättar är ju bara minnen, gamla minnen från det förflutna. Frågan återstår vem är du som berättar?
Det ultimata svaret - tystnaden
Den oändliga tystnaden mellan tankar, mellan ord är den underliggande verkligheten. Endast tystnaden kan uppfatta alla ljud och lägga märke till oändlig subtila impulser. Endast det som inte förändras kan varsebli det som förändras.T ex på biografen så utgör filmduken den bakomliggande, nödvändiga och alltid stilla verkligheten för filmen som visas. Filmduken är skild i sitt väsen från filmen som illusoriskt visar rörelse men som endast är skuggor av stillbilder (filmrutor) som visas i snabb takt - vi uppfattar detta som händelser som kommer och går på filmduken. Utan filmduk kan inte filmen ses. Filmduken finns innan och efter det att filmen visats. Den är evig i förhållande till filmen.
Du är den eviga oföränderliga rena anden - tom som rymden - den eviga stilla bakgrunden för livsupplevelsen - filmduken för livets film. Ingen kunskap står att finna om denna. All kunskap är om manifestation - om det skapade - om filmen. Det innebär att du är det du inte vet. Allt du kan tänka om dig själv är inte du. Så vila i det i dig som du inte vet.
Det enda vi med säkerhet vet är att vi existerar. Vad är det i oss som vet att vi existerar? Detta är ett vetande utan ord - själva vetandet i sig. Vad händer när du försöker uppmärksamma det i dig själv som vet att du existerar? Vad händer när du försöker tänka på det du tänker på? Varför får du inget svar när du ställer frågan 'Vem är jag'?, varför blir det bara tyst? Därför att det är du som är själva tystnaden - oändligheten - vakenheten - den bevittnande närvaron.
Du själv - livets upphov söker sig självt
Om sökandet efter lycka, ro och frid, utanför oss själva inte leder oss till lycka, ro och frid så kanske vi kan hitta det vi söker inom oss själva. Kanske är vi programmerade att aldrig bli nöjda förrän vi erfar oss själva som den medvetna närvaron, själva nuet. Kanske vi redan är allt det vi söker. Är vi själva lyckan, friden, vakenheten, nuet,
kärleken? Leker livet kurragömma med sig självt? Är detta livets ironi?
Ja endast du själv kan undersöka och se efter....
Lycka till...
Du är välkommen att kontakta mig eller träffa mig för en konsultation. Jag kan stötta dig i ditt modiga initiativ att vakna upp ur denna dröm som världen utgör. Jag har några metoder som hjälper dig att vara i 'JAG ÄR' känslan i nuet.
Det är dags för dig att bli hel och fri.
MVH
Bob Sagevid
Bobs texter